EU:s budget

EU får 75 % intäkter från medlemsländernas bruttonationalinkomst-avgift, 12 % från tullavgifter och andra avgifter på handel med länder utanför EU, 2 % från övrigt och 11 % från momsavgiften. EU:s årligen budget uppgår till ungefär 1300 miljarder kronor, det motsvarar cirka 1 % av medlemsländernas totala BNI.

EU:s två största utgiftsområden är regionalpolitiken och jordbrukspolitik. 45 % används till regionalpolitik. En hållbar tillväxt, det innebär att stöd till den fattiga delen i Europa. 41 % till skydd och förvaltning av naturresurser, det är stöd till jordbrukspolitiken (t. ex livsmedelsförsörjning, landsbygdsutveckling etc.) 6.5 % går till EU som global partner. 6.5 % till administration. 1 % till övrigt.[1]

 EU-kommissionen föreslår att EU:s intäkter och utgifter ska fördelas nästa år. Ministerrådet och Europaparlamentet fattar gemensamt beslut om budgeten. Revisionsrätten(en av EU:s institution för att kontrollerar och ansvarar för EU:s pengar används) granskar att EU:s pengar används på rätt sätt.[2]

Fördelar: Den ekonomiska samarbetet kan stödja en fattiga del i EU för att på sikt det ska bidrag till bra ekonomi i framtiden. På lång sikt kan man få till en bra jordbrukspolitik som kommer att leda till bra ekonomi och samhällsnytta för hela EU.

Nackdelar: En del medlemsländer får betala högre avgift och får inte mycket tillbaka nu. Om EU:s ekonomi är dåligt under vissa tider då kan många medlemsländer påverkas negativt av EU:s budget.